väver till stillsamheten

Loggboken, 23 september 2025.

Jag och damerna sitter utanför bostadsrättsföreningen, dricker kaffe med sockerbitar och äter tårta. Nästan oktober utan jacka, nästan oktober i sol. Vi möts varje tisdag och jag väver till stillsamheten och hem igen.

Det dröjer innan träden är gula, fallna.

Jag springer ofta numera, vittnar om gruset och andetagen, rör mig i tillräcklighetens tid. Kroppen är stark och tacksamhet är att ta hand om den. Vila och ruska av för att kanske få leva lika länge som sin människa, i tvåsamhetens trygghet.