Mars

Mars blev en mellanmånad. Jag försöker hitta min längtan till skapandet igen. Distansera mig från sociala mediers brus; många gånger blir jag hämmad och överväldigad av scrollandet. Jag vill känna mina tankar och allt som sker på insidan. Känna livet. Verkligheten.

Jag har länge haft mina polaroidbilder skräpandes i byrån och så kan vi inte ha det. Det röda fotoalbumet hittade jag på second hand. En eftermiddag lyssnade jag på Joan Baez och la försiktigt in bilderna i fickorna. Skrev några rader om årtal.

Det kändes fint. Blev något jag bara gjorde för mig. Jag vill också ha högar av fotoalbum med minnen, precis som mina föräldrar. Min polaroidkamera ska få hänga med ännu mer framöver. Midsommar, middagar och i den vanliga vardagen. På så sätt får jag väl utvalda minnen och slipper bläddra igenom flera tusen bilder på hårddisken. Det här känns mer speciellt. Ett tillfälle – en bild.

Skrivande, skrivande, skrivande

För att känna mer måste jag skriva igen. Våga komma nära mig själv. Nå mina tankar. Sedan början av mars har jag skrivit överallt, när som helst. Anteckningsblock, google dokument, post-it lappar. Med blyerts och bläck. I skrivandet får jag vara jag. Allt började med orden.

Jag har påbörjat en blogg här på hemsidan. Mest för att få utlopp för tankar. Den kommer att uppdateras när tid och lust finns. Hjärteboken heter den just nu, här hittar ni den.

Resten av mars och en stor del av april, jobbar jag med mitt och Weronikas projekt. I maj ska vi ha vernissage här i Göteborg. Vi kommer att släppa information på instagram den här veckan. Hoppas ni vill komma. Av den anledningen blir det färre uppdateringar från mig. Jag vill kunna ge projektet min energi och tid. Bygga på det i lugn och ro. Därav blev det här månadsbrevet inte så välfyllt.

Vi hörs mer på instagram mina vänner.

kram,
tess