att leva är farligt

Mitt tjugosjunde oktober tar slut i takt med att doktorsgatan blir gul. Du var en fröjd, tu étais très gentil.

Han säger att jag inte behöver skynda mer, får inte glömma att bara finnas. Jag ligger raklång på soffan en tisdag och omprogrammerar en suktande framtidshjärna. I tidningen skriver journalisten om p-piller och bröstcancer och forskarens pekfinger: akta dig. Akta dig för allt, att leva är farligt.

När blir jag vuxen? Den ständiga frågan ska eka åren ut, eka till torget och hem igen.

November anländer och jag ska skriva om dig och oss och skapa kreativt nonsens, öva mer på att vara snäll och bädda om min rastlöshet.