onsdagsanteckningar

Onsdagsanteckningar, 29 oktober 2025

Faller. Alla löv faller och det blir sista veckan i oktober. Ibland låter jag kaffet stå för länge, det blir kallt, iskaffe; idag händer sådant och jag dricker ändå.

Skrivandet blir som bäst när man inte vet vad som händer, orden bara kommer och sedan duttar man lite här och där. Till slut förlorar man sig i processen. Man är och gör och först efteråt vet man vad som hänt, först efteråt vet man sitt riktiga jag.

Om jag dör idag kan jag dö någorlunda lycklig. Jag vill inte dö, ska aldrig dö. Döden ger mig ångest och ovisshet. När jag var liten vågade jag inte prata om döden, oftast skyndade jag mig in i ett annat ämne. Samma sak med rymden, jag kan inte greppa att något är oändligt och mörkt och tyst. Nej, nej, nej.

Läste någonstans att människor inte ska lära sig hur man gör konst, människor ska lära sig att älska skapandet. Visst är det väl så. Hela grejen handlar om att älska skapandet, att finna sig själv utanför tiden.

Föregående
Föregående

att leva är farligt

Nästa
Nästa

oktoberbröllop och kaffe